|
Arbetsliv:
Rätten till arbete är en del av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. ”Envar har rätt till arbete, till fritt val av sysselsättning, till rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden och till skydd mot arbetslöshet” (artikel 27).
Nu stundar lågkonjunktur och det märks på arbetsmarknaden. Antalet varsel ökar samtidigt som antalet nya jobb minskar.
Mer längst ner på sidan.
Här är några artiklar jag skrivit på arbetslivsområdet:
Om hot och våld på arbetsplatserna
Sexuella trakasserier – ett dolt arbetsmiljöproblem
”Jag trodde jag skulle bli av med jobbet” Åsa blev sextrakasserad av chefen
”Jag var på väg att förlora fotfästet” - ung, kvinnlig chef berättar
Små barn och arbetslivet – en ständig balansgång (även foto)
”De unga går sönder” (Du och Jobbet se pdf)
Ungas etablering på arbetsmarknaden – intervju med forskaren Ulla Arnell
Unga om sin yrkesframtid
Invandrare har lägre lön och sämre arbetsmiljö
Samir är städare på en båt
Förkylningar på dagis drabbar personalen
Missbrukare i kostym. Knark på jobbet.
Så arbetar man förebyggande mot droger på banken (sidorna 16-20 även foto)
Sömnighet bakom ratten dödsfälla – undersövda yrkesförare i trafiken
Bra skyddsutrustning lönsam investering
Sopåkare dokumenterar sin arbetsmiljö
Montörer får lära sig ergonomi
Arbetsmiljö för massörer naprapater och andra friskvårdare
Hotellet utan chef
Skyddsnät i ett föränderligt arbetsliv
Mobilt arbete sparar kontorsytor. Hur fungerar det i praktiken?
Mer:
Redan innan den nuvarande regeringen tillträdde, befann sig 700 000 löntagare utanför A-kasseförsäkringen. Ytterligare en halv miljon löntagare lämnade A-kassan i samband med att ersättningsnivåerna sänktes och avgifterna höjdes.
Jag vågar påstå att det idag inte finns en arbetsmarknad, utan flera. Minst tre.
Först har vi - om uttrycket tillåts - arbetsmarknadens A-lag. Det är de som har "fasta anställningar" - alltså är tillsvidareanställda - och för dem är i stort sett all lagstiftning och det mesta i kollektivavtalen anpassade. Sådant som tjänstepension och omställningsförsäkringar finns reglerat i förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Sedan har vi arbetsmarknadens B-lag. Det är de som tar sig fram på projektanställningar, vikariat och behovsanställning. Många i denna kategori är hänvisade till A-kassan i skarven mellan jobben då projektanställningar ofta börjar på hösten och slutar till jul. Eller börjar i januari och slutar till sommaren.
Den tredje kategorin, som vi kan kalla C-gänget, är de som står utanför A-kassan - eller socialförsäkringsssystemet i stort - och som kanske inte ens har giltiga papper för att vistas i Sverige. I denna grupp utnyttjas många hänsynslöst av skrupelfria arbetsgivare.
Om du vill läsa ännu mer:
Den svenska lagstiftningen säger klart och tydligt att arbetsförhållanden ska anpassas till människors olika förutsättningar, både fysiskt och psykiskt. Den säger också att den som arbetar ska ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation och i förändringar och utveckling som rör det egna arbetet (Arbetsmiljölagen, Kapitel 2, första paragrafen).
”Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll ska utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall” står det också i lagboken.
Många som genomlevt en eller flera omorganisationer på sin arbetsplats, kan vittna om att de snarare känt sig överkörda än delaktiga.
Efter ett halvt sekel har trenden nu vänt och arbetsplatsolyckorna ökar inom bland annat byggsektorn. Samtidigt har Arbetsmiljöverket kraftigt skurit ner på antalet inspektörer och Sverige lever idag inte längre upp till ILO:s krav på en arbetsmiljöinspektör per tio tusen yrkesverksamma. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet är också föremål för nedskärningar på många arbetsplatser.
Har du synpunkter eller erfarenheter av arbetslivet du vill berätta om, tveka inte att kontakta mig!
|
